Enköping.då

Historia om en stad

Polis Och Vakt

Polis och vakt  i Enköpings stad

Enköping är en stad med rötter långt ned i medeltiden. Liksom i alla liknande städer fanns ett väl utvecklat rättsystem med rådhusrätten i centrum.  Hur rättsväsendet skulle organiseras fanns noga beskrivet i Maguns Erikssons stadslag från mitten av 1300-talet. Om den polisiära organisationen fanns däremot inget.  Vakthållning var upp till borgerskapet att själva organisera.  Man turades om att sköta vakthållningen och det var främst fråga om brandvakt.  Städerna bestod mestadels av träbebyggelse och bränder var vanliga.  Brandvakterna kom senare att även att utrustas med en s.k väktarsax eller bygel vilken kunde användas mot ev, misstänkta personer.

Brandvakterna kom senare att anställas och avlönas av staden och var ända fram till 1700-talet stadens enda patrullerande vakt – och då endast nattetid. Dagtid fanns ingen vakt. På 1600-talet inrättades stadsfiskaltjänsten. Stadsfiskalen fungerade som allmän åklagare och som ansvarig för stadsvaktmästaren och polisbetjänten som utgjorde stadens polisstyrka. Vid stora marknadstillfällen anställdes dessutom extra polisbetjänter som vakt.

Stadsvaktmästaren hade även som uppgift att förbereda rådhusrättens förhandlingar dvs. kalla vittnen , delge stämningar mm. Han liksom den ordinarie polisbetjänten avlönades med en mindre kontant summa samt med en jordlott att odla. Avkastningen från denna plus den kontanta lönen beräknades kunna föda den anställde med familj. Nu gjorde den dessvärre sällan det varför det inte var ovanligt att polisbetjänten hade att annat yrke vid sidan om ex. skomakare. Stadens polis var således endast deltidsanställd vilket givetvis inverkade menligt på polisarbetet. När polisen behövdes vid bråk eller vid gripandet av misstänkt person fanns han helt enkelt inte till hands. Ofta skedde gripandet av misstänkta genom allmänhetens försorg.  Det faktum att polisbetjänten också saknade riktig uniform gjorde han arbete svårare då han ofta antogs vara en vanlig civilperson.

Detta system fungerade någorlunda så länge staden var liten och invånarantalet lågt. Under andra halvan av 1800-talet växte dock staden och den gamla polisorganisationen fungerade sämre och sämre.  Under 1860- och 1870-talen kom klagomålen på det dåliga polisarbetet tätare och tätare. Så här gick det helt inte att ha det. Eköpingsborna kände sig inte trygga i sin stad.

Åt 1884 kom ett förslag på helt ny polisorganisation i Enköping. Det såg ut som följer: Stadsvaktmästaren och brandvakterna togs bort. En överkonstapel och tre ordinarie  och två extra poliskonstaplar anställdes på heltid.  De extra konstaplarna skulle främst patrullera nattetid. Alla poliskonstaplarna försågs med en skriven instruktion samt en enhetlig uniform bekostad av staden. Ett polisvaktkontor inrättades i rådhuset dit även häktet flyttades. Polisvaktkontoret skulle vara bemannat dygnet runt.  Denna organisation blev givetvis dyrare än den gamla – mycket dyrare. Ändå togs förslaget utan större debatt  på allmänna rådstugan . Kostnaden kom att stiga från drygt 300 kr årligen till över 3000 kr. Enköpingsborna var nöjda. Nu kunde man dagligen se patrullerande konstaplar på gator och torg. Staden  hade fått en modern polisorganisation , den gamla med rötter i medeltiden var borta.

           bild-radhus.jpg

Designed by Ali Han