Enköping.då

Historia om en stad

Marknad

MARKNADER

Många av landets äldre städer uppstod runt en handels- eller marknadsplats , så även Enköping. Långt innan staden Enköping fanns hade man vintertid troligen haft marknader  på isen där mälarfjärden mötte åsen.  Ända in i våra dagar har marknader hållits på stadens torg och varit helt avgörande för stadens fortlevnad.  Fram till andra halvan av 1800-talet var vår- och höstmarknaderna de absolut viktigaste. Senare avskaffades dessa och byttes ut mot månadsmarknader som hölls sista helgen i varje månad.  Marknaderna var inte bara försäljning av diverse varor. Till marknaderna drogs även kringresande teater- musik- och cirkussällskap , skojare , tjuvar och prostituerade , alla i förhoppning att tjäna en slant.

Att det var marknad i staden innebar mycket folk , och livlig trafik med hästdragna fordon. Det ropades och pratades och en lukt av lagård svepte in från boskapsmarknaden som av hygieniska skäl höll till nere vid Munksunds torg.

Ville man handla fanns det mesta att få. Några exempel från början av 1880-talet:   Rågmjöl  1,50 kr , vetemjöl  2,75 kr , kött 5,50 kr , fläsk  6 kr  , allt /20 skålpund , ägg 65 öre/tjog , smör 60 öre/skålpund osv..

För att förstå dessa priser måste vi sätta oss in i dåtidens mått-system:

Vikt: 1 skålpund = 0,425 kg

Längd:  1 aln = 2 fot = 12 tum = 59,38 cm

Volym:  1 kanna = 2 stop = 8 kvarter = 32 jungfrur = 2,6 liter

Omräknat kostade alltså vetemjölet 32 öre/kg  och smöret 1,41 kr/kg

En kanna brännvin vid stadens spritvarubolag kostade 2kr  eller omräknat  77 öre/ liter.

Vid kreatursmarknaden kunde man köpa en ko för ca 100 kr och smågrisar för 4 – 5 kr/styck.

Inte bara jordbruks- och trädgårdsprodukter försåldes.  Ditresta  hantverkare av alla de slag hade hyrt sig en plats på torget. Där såldes allt från skor och kläder till ur och koppar- och bleckplåtprodukter. 

 

Nöjen

Ville man roa sig gavs många tillfällen. På Stadshotellet kunde man äta , dricka och lyssna på musik.  På andra ställen i staden gavs föreställningar med akrobater , pantomimteater , lindansare mm. Man förevisade ( mot inträde) dvärgar , svarta män från Afrika och dresserade hundar samt jättedamer och kraftkarlar .  På några av staden gårdar fanns karuseller och skyttebanor. Inträdet på sådan föreställningar låg på 50- 75 öre för vuxna och 25 öre för barn och tjänstefolk.

 

Ordning och polis

Sådana stora tillställningar drog naturligtvis till sig människor med mer eller mindre ärliga avsikter. Förutom den ordinarie polisstyrkan anställde staden extra poliser för att patrullera. Marknadsvakter fanns också. Dessa skulle vakta varustånden på torget nattetid så att inget blev stulet.  Trots detta ökade brottsstatistiken ofta vid marknaderna.  En av anledningarna var alkoholintaget.  Fylleri och misshandel var vanligt. Att vara berusad på allmän plats var på denna tid ett brott och renderade böter. Sådana böter var oftast högre vid marknader.  Längre tillbaka i tiden var ”marknadsbrott” som det kallades mycket allvarligt. Om man misslyckades att hålla ordning och garantera säkerheten för marknadsdeltagarna skulle dessa utebli , vilket på sikt skulle vara an katastrof för staden. Böterna för fylleri låg vid denna tid på 5 – 10 kr . Dagslönen för en arbetare låg samtidigt på ca 2 kr.

Marknaderna var alltså viktiga . Lantbrukare och trädgårdsodlare fick avsättning för sina produkter , nöjesidkare och underhållare av olika slag kunde överleva ekonomiskt till nästa tillfälle och en eller annan ficktjuv kom väl undan med några kronors förtjänst.

De marknader vi har i dag har alltså sina rötter långt tillbaka i tiden. För staden är de inte så viktiga längre.  Det som försäljs är kanske mest krimskrams  och inte så mycket att ha , men känslan att trängas tillsammans med andra , träffa folk  och roa sig  på tivoli är säkert den samma som marknadsbesökarna hade på 1800-talet.

           bild-radhus.jpg

Designed by Ali Han